I denna studie har en Kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av Kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på..

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används Kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar.Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..